Det fungerar allt bättre här hemma mellan våra pälsänglar. Blicka tuffar på sig mer och mer mot Sting, så numer är det hon som jagar honom ibland. Känns bra. Annars är hon ju en lite nervös tjej, Blicka. Hon är på sin vakt hela tiden, reagerar för minsta ljud utifrån. Sting bara sover, men hennes öron rör sig hela tiden även om hon verkar avslappnad. Gissar att det bara är så det är.

Det här med golvbajsandet hon sysslar med kommer och går. Är lådan inte helt ren längs kanterna (Sting lämnar ju nån liten smutsrand efter sig ibland) så blir det golvbajs. Har det varit lite för rörigt (dvs för mycket liv och rörelse) här så blir det golvbajs. Sover vi för länge på morgonen, så blir det golvbajs...Det finns många saker som utlöser det, men så länge hon ändå verkar må bra så skiter vi i golvbajset    Det går så lätt och bra att ta upp det, och så länge hon gör på golvet i badrummet kan det kvitta. Huvudsaken att hon verkar må bra.

Stingeling verkar tro att han är en vaktkatt numer. Om Lillpyre är förbannad nån gång (vilket händer ofta) så blir Sting orolig, morrar och söker upp det läskiga ljudet av stampande sjuåringsfötter och smällande dörrar. Då måste han bara kolla vad det är...  

Lite ute in snön har det också varit, smågrisarna våra, innan det blev så mycket av den varan. Det var så spännande! Sting tycker att man ska äta det, Blicka tycker mest det är läskigt att gå på...