"HUNDENS DAGBOK:
07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!
22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!

KATTENS DAGBOK:
783:e dagen i fångenskap…
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat.
Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp.
Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck.
Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst.
Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer.
Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som ‘allergi’.
Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar.
Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven.
Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar.
Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.
Men jag kan vänta.
Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias…"

Som om det skulle vara fångenskap - det handlar mer om att härska, som jag ser det - härska genom list...

Hussen börjar dock bli lite skrajsen - varje kväll när jag vaknar till och är leksugen så släcker de lysena, går uppför trappan och går och lägger sig. Det gillar inte jag, så jag brukar lägga mig i bakhåll och anfalla deras fötter bakifrån är de går upp - på nåt sätt måste de ju fatta att de inte ska gå och lägga sig när jag är pigg!?!

Och matten är bekymrad, för på morgnarna när hon stiger upp så är det bråttom att få bli lite kliad och ompysslad, så då lägger jag mig på trappstegen framför henne när hon ska gå ner...så tjock som hon är så blir det ju ett kat(t)astrofalt fall om hon skulle snubbla på mig...Det gäller att hålla sig i respekt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mattarna och Hussen är så sugna på att ge sig iväg en vända till Italien i sommar. Men, ett problem har uppstått... Det finns ingen kattvakt, och kattisarna kan inte vara på pensionat! Varför de inte kan vara på pensionat? Jo, de måste vara vacci...

Mer och mer blir det tydligt vem det är som bestämmer här i huset av kattisarna. Blicka har blivit den självklara härskarinnan, men Sting gör ideliga försök att utmana henne om makten. Då och då nedlåter hon sig till att acceptera att han slickar hen...

Hon är sååå sugen på att skaffa en hund. Har ni hört?!? En HUND!?! En sån där dreglande, rumpsniffande, skällande historia!   En eurasiervalp tjatar hon om. Som om inte vi skulle vara TUSEN gånger bättre än en sån där ögontjänande, knätofs?!? F...

...så sakteliga. Det blir tydligt när man ser såna här saker:     Vi hade köpt en nytt vardagsrumsbord, och tillfälligt lagt ner kartongen på vardagsrumsgolvet. Blicka intog den genast, med självklarhet. Sting fick vackert hålla sig på k...

Det gick ganska bra, resandet. Matte hade köpt nåt som hette Serene-Um, och gett oss. Oklart om det funkade, eller vi blev lugnare ändå. Vi skrek bara de första tolv milen, sen pep vi bara lite då och då... När vi kom upp till stugan var det inte s...